Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sommarens ABC - 2016

För sjätte året i rad har pressinformatörerna vid Göteborgs universitet sammanställt expertlistan Sommarens ABC. Här hittar du som är journalist experter som kan svara på frågor om allt från buskis och friluftsteatrar, dykolyckor, stress, alkohol och sommarbröllop till hur kroppen påverkas av värme, ängens blommor, pollen, nanopartiklar och sommarens väder. Vi har listat sommarens experter utifrån vetenskaps- och ämnesområden i bokstavsordning.
 

Pressjour

Göteborgs universitets pressjour håller öppet alla vardagar mellan klockan 9:00 och 16:00 hela sommaren. Information om pressjouren kommer att finnas på www.gu.se/media.

Expertlistor

Under rubriken Hitta experten! finns kontaktuppgifter till forskare vid Göteborgs universitet som kan svara på journalisters frågor, både inom aktuella och mer tidslösa ämnen.

Bilder

På vissa av forskarna finns bild i Göteborgs universitets bildarkiv. Vänligen ange BILD: Göteborgs universitet.

 

* HUMANIORA, MUSIK, ETNOLOGI, SPRÅK, SEDER & BRUK

* MEDICIN, HÄLSA, VÅRD OCH ODONTOLOGI

* NATURVETENSKAP, DJUR, NATUR OCH MILJÖ

* SAMHÄLLSVETENSKAP, EKONOMI OCH PSYKOLOGI

 

HUMANIORA, MUSIK, SPRÅK, SEDER OCH BRUK

Allsång
Att sjunga tillsammans är stort och viktigt för många människor. Inför varje sändning av Allsång på Skansen (SVT) och Lotta på Liseberg (TV4) flockas människor utanför grindarna för att få de bästa platserna. Alf Björnberg svarar gärna på varför så många svenskar gillar att sjunga allsång. Han är också duktig på andra typer av ”sommarmusik”.
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, institutionen för kulturvetenskaper, telefon: 0703–28 79 11, e-post: alf.bjornberg@gu.se

Barn- och ungdomslitteratur/lättläst
På sommaren hinner barn och unga läsa riktigt mycket, ibland hela dagar eller nätter. Men vad ska de läsa? Anna Nordenstam är expert på barn- och ungdomslitteratur och lättläst litteratur.
Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 0708-34 9248 samt 031-786 4187, e-post: anna.nordenstam@lir.gu.se

Bröllop i sommartid
Sommartid är bröllopstid. Enligt SCB var det nästan hälften, 48 procent av brudparen 2013, som gifte sig under juni, juli och augusti. Eva Knuts forskare i etnologi, kan svara på hur bröllopsederna förändrat sig över tid.
Eva Knuts, fil dr i etnologi, institutionen för kulturvetenskaper, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Fotbollsspråk
Tillsammans med Sölve Ohlander, professor emeritus i engelska, håller Gunnar Bergh på och ta fram ett svensk-engelskt och engelsk-svenskt fotbollslexikon. Vissa ord, som forward och offside, har svenskan lånat rakt av från engelskan, medan andra uttryck, som head for an early bath (bli utbytt/utvisad) och flag-happy (ivrig att flagga för offside), inte alls letat sig in i svenskan. Och så finns det ju typiska svenska uttryck som djupled och gärdsgårdsserie som inte har någon direkt motsvarighet i engelskan. Hur uppkommer fotbollsspråket och vad är typiskt för svenskt och engelskt fotbollsspråk? Dessa frågor, och många andra, svarar Gunnar Bergh gärna på.
Gunnar Bergh, professor i engelsk språkvetenskap, institutionen för språk och litteratur, telefon: 031–786 1788, 0708-65 05 74, e-post: bergh@eng.gu.se, (På resa utomlands från midsommar till mitten av juli.)

Förhistoriska hällristningar
På sommaren upptäcks ofta nya förhistoriska hällristningar eller hällmålningar och då väcks frågor om vad dessa föreställer, vad de betyder och vad vi kan lära av dem. Ulf Bertilsson, forskare samt ledare för Svenskt hällristningsforskningsarkiv (www.shfa.se), svarar gärna på dessa frågor.
Ulf Bertilsson, forskare, institutionen för historiska studier, telefon: 0525–295 55, 0709–81 78 81, e-post: ulf.bertilsson@archaeology.gu.se

Guidebokens historia
Varför ser den ut som den gör, guideboken som vi håller hårt i handen när vi ger oss iväg till sommarens okända resmål, och vad händer med själva guideboken som form i den digitala eran? Anna Blennow, forskare i latin, leder ett projekt kring guidebokens historia med fokus på staden Rom, och spårar guidebokens ursprung och utveckling i medeltidens och den tidigmoderna periodens texter.
Anna Blennow, forskare i latin, institutionen för språk och litteraturer, e-post: anna.blennow@sprak.gu.se

Ramadan
Årets Ramadan, den muslimska fastemånaden, inleds den 6 juni och avslutas den 5 juli. Under den perioden väljer en del muslimer att inte äta eller dricka från soluppgång till solnedgång. Men vad innebär det om man bor i Norrland? Och vad händer egentligen på Ramadans avslutningsfest, Eid al-fitr? Göran Larsson är expert på islam och kan svara.
Göran Larsson, professor i religionsvetenskap/religionshistoria, nås under sommaren lättast på e-post: goran.larsson@lir.gu.se

Seder och bruk i Sommarsverige
Mats Nilsson kan svara på frågor som har med svenska sommarseder att göra, vilka seder som är gamla respektive nya, och vilka som är svenska och vilka vi tagit till oss från andra kulturer. Han vet bland annat varför vi dansar kring midsommarstången. Och hur är det med semester och fritid – är det en del av det moderna Sverige, eller fanns det även förr?
Mats Nilsson, docent i etnologi, institutionen för kulturvetenskaper, telefon: 031–786 1966, e-post: mats.nilsson@ethnology.gu.se

Semesterläsning
Under semestern finns det oftast lite mer tid än vanligt att läsa de där böckerna man inte hinner med annars. Yvonne Leffler kan berätta om skräck- och kriminalfiktion, såväl svensk som internationell, både inom litteraturen och inom filmen.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 52 94, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

Semesterläsning - populärlitteratur/krim
Under en regnig sommar tar många flykten in i böckernas värld. Men vem ska man välja av Jens Lapidus och Leif GW Persson? Vad är det i Camilla Läckbergs böcker som gör henne så populär? Och vad läste folk på sommaren förr i tiden? Dag Hedman är expert på populärlitteratur och kriminalromaner.
Dag Hedman, docent/professor i litteraturvetenskap, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, telefon: 031-786 4471, e-post: dag.hedman@lir.gu.se

Språkliga landskap
Sommar och semester. Många ger sig ut på vägarna och besöker främmande platser. Titta då en extra gång på skyltarna som visar vägen, upplyser om var du är och vad du ser. De språk, typsnitt, färger och material som används i skyltarna avslöjar oftast något mer om platsen du befinner dig på än vad vi vanligtvis tänker på. De berättar om de människor som lever där och deras historia, men också om de ekonomiska och politiska krafter som verkar på platsen.
Johan Järlehed, lektor i spanska, telefon: 031–786 1777, e-post: johan.jarlehed@sprak.gu.se (Semester 4/7-14/8 2016)

Teater på sommaren - friluftsteater/buskis
Sommaren är en hektiskt tid för utomhusteater. Då stänger de större institutionerna och naturen utgör den huvudsakliga spelplatsen. Mikael Strömberg studerar bland annat den moderna friluftsteatern. Frågor som är centrala i hans forskning är: Vad betyder det att spela teater utomhus? Har man sett olika på teater i det fria under olika tider? Spelar man bara folklustspel på svenska sommarscener? Vad är buskis?
Mikael Strömberg, postdoktor i teaterstudier, telefon: 0768-502755, e-post: mikael.stromberg@gu.se.
 

MEDICIN, HÄLSA, VÅRD OCH ODONTOLOGI

Akutsjukvård
Sommaren är för många en tid med många aktiviteter och resor. Dessvärre kan, om olyckan är framme, personer skadas till exempel vid dyk- och trafikolyckor. Johan Kärrholm kan svara på frågor om skador i rörelseorganen efter olyckor.
Johan Kärrholm, professor i ortopedi, Sahlgrenska akademin, telefon 031–342 82 47, 0731–58 78 09, e-post: johan.karrholm@vgregion.se

Alkoholism ur ett folkhälsoperspektiv
Dryckesmönstren ser annorlunda ut under sommarsolen och frågan är om vårt semesterdrickande är ett hot mot folkhälsan? Fredrik Spak har svaret på detta och på andra frågor som har med alkoholism ur ett folkhälsoperspektiv att göra.
Fredrik Spak, universitetslektor i socialmedicin, Sahlgrenska akademin, telefon: 0709-92 20 19, e-post: fredrik.spak@socmed.gu.se

Badsårsfeber, koleraliknande
Badsårsfeber orsakas av en slags vattenlevande bakterie som kan ta sig in i sår och sedan sprida sig vidare i kroppen. Sjukdomen är ovanlig och drabbar främst personer med ett svagt immunförsvar, men för de drabbade kan den få allvarliga följder och i värsta fall leda till blodförgiftning. Lars Hagberg kan berätta mer om badsårsfeber.
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska akademin, telefon: 0709–639 616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Dykolyckor
Det finns en tryckkammare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra i Göteborg, kontakt via växeln: 031–343 40 00.

Ehec
Efter det tyska utbrottet av ehec under 2011 är de flesta bekanta med vad kolibakterien enterohemorragisk escherichia coli kan orsaka. Ehec-utbrott har ibland förekommit under sommaren efter bad i insjöar nära betesmarker. Lars Hagberg kan mer om denna smitta.
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska akademin, telefon: 0709–639 616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Fästingar, sjukdomar
I de flesta fall är fästingbett inte farliga även om de upplevs som obehagliga, men det händer att de leder till TBE eller borrelia. Lars Hagberg vet mer om dessa sjukdomstillstånd.
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska akademin, telefon: 0709–639 616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Förgiftning
Kai Knudsen är expert i klinisk toxikologi. Han vet vilka nätdroger och annan narkotika som förekommer mest just nu och farorna med dessa. Han kan också svara på frågor om akuta förgiftningar av bland annat alkohol, maneter, svampar, ormbett, insektssting och kolmonoxid.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, Sahlgrenska akademin, telefon: 0705–386 600, e-post: kai.knudsen@aniv.gu.se

Harpest
Harpest är en sjukdom som orsakas av bakterien Francisella tularensis och som överförs från djur till människa. Människor kan till exempel smittas av myggor, vid beröring av ett smittat djur och om hon eller han andas in damm som kommit i kontakt med sjuka djur. Lars Hagberg vet mer om harpest och hur behandlingen ser ut.
Lars Hagberg, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska akademin, telefon: 0709-639 616, e-post: lars.hagberg@medfak.gu.se

Hjärtstopp
Är det farligt för hjärtat att träna när det är för varmt?
Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård , Sahlgrenska akademin, telefon: 031–342 7548, 0733–39 60 59, e-post: johan.herlitz@gu.se

Hud och sol
I åratal har vi fått höra att vi ska sola smart, använda solkrämer eller kläder som täcker kroppen, annars kan vi drabbas av hudcancer. Men solens strålar är inte bara negativa, de behövs också för att vi ska kunna bilda det nödvändliga D-vitaminet. Olle Larkö kan allt som har med sol och hud att göra – positivt som negativt.
Olle Larkö, professor i dermatologi, Sahlgrenska akademin, telefon: 0706–321 230, e-post: olle.larko@sahlgrenska.gu.se

Karies och sockerkonsumtion
Mat- och dryckesvanor ser för de flesta annorlunda ut under ledigheter. Men hur påverkas tänderna av ett ständigt småätande och smådrickande under semestern? Det har Anna Nordström koll på.
Anna Nordström, odont dr, leg tandläkare och forskare, Sahlgrenska akademin, telefon: 010-441 76 16, 0735-24 52 06, e-post: anna.nordstrom@gu.se

Kostvanor under sommaren och näringslära
Chips till ölen eller colan är gott, men för mycket salt kan vara skadligt för kroppen och hur det påverkar oss kan Lena Hulthén, professor i klinisk näringslära, svara på. Hon kan även tipsa om vilka livsmedel som är nyttiga att äta under sommaren och som dessutom är bra för miljön. Som exempelvis närodlade jordgubbar, rika på järn och C-vitamin, och fisk samt skaldjur som innehåller essentiella fettoljor och vitamin D.
Lena Hulthén, professor i klinisk näringslära, Sahlgrenska akademin, telefon: 031–786 3714, 0708–57 49 91, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se

Mens och bad
Är det ok att bada om man har mens? Eller är det bättre att vänta tills lingonveckan är över? Ian Milsom vet hur det ligger till.
Ian Milsom, professor i gynekologi, Sahlgrenska akademin, telefon: 0705–37 16 02, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se

Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel
Sommar, sol och sex. En härlig kombination, men som utan rätt preventivmedel kan leda till sexuellt överförbara sjukdomar och ofrivilliga graviditeter. Ian Milsom, professor i gynekologi, kan berätta om vilka preventivmedel som finns och hur långt forskningen har kommit med att få fram nya. Han har också koll på hur vanliga olika sexuellt överförbara sjukdomar är.
Ian Milsom, professor i gynekologi vid Sahlgrenska akademin, telefon: 0705–37 16 02, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se

Smittskyddsenheten i Västra Götaland
Telefon: 031–368 5600 (bemannad dagtid)
Jourhavande smittskyddsläkare via Sahlgrenska sjukhusets växel: 031–342 1000

Stick av getingar, bin, myggor och andra insekter
Ett stick av en insekt är sällan farligt, men omkring en procent av befolkningen är allergiska mot insektstick och dessa kan få svårt att andas eller till och med bli medvetslösa. Jan Lötvall kan svara på alla frågor som har med allergi att göra, inklusive allergiska reaktioner av insektstick.
Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, Sahlgrenska akademin, telefon: 0706–88 20 05, e-post: jan.lotvall@gu.se.

Stress
Ekorrhjulet snurrar fort under året, och förväntningarna inför sommarens långledighet kan vara högt ställda. Men kanske är det så att för stora förväntningar på och under semestern leder till stress? Ingibjörg Jonsdottir kan svara på frågor om stress.
Ingibjörg Jonsdottir, adjungerad professor, institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Telefon: 0703-052891, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se.

Så hanterar du värmen
Hur påverkar en värmebölja oss människor? Intressanta fysiologiska frågor när temperaturen stiger kan vara vätskebalans, cirkulation och temperaturreglering. Henrik Sjövall vet detta och mycket annat inom fysiologin.
Henrik Sjövall, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon: 0707-444 691, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se.

Sömn
Sömnvanorna förändras vid ledighet och vad händer när vi börjar jobba igen? Vilka effekter har sommarljuset på vår dygnsreglering? Hur anpassar jag dygnet vid resor? Jan Hedner, adjungerad professor i sömnfysiologi, kan svara på det mesta om sömn och sömnproblem.
Jan Hedner, Professor i lungmedicin och specialist på sömnrelaterade sjukdomstillstånd, Sahlgrenska akademin, telefon: 031–342 7199, 0735–00 20 77, e-post: jan.hedner@lungall.gu.se.

Urinvägsinfektion
Är det sant att en kall baddräkt kan leda till urinvägsinfektion? Eller är det egentligen helt andra saker som orsakar sjukdomen? Ian Milsom, professor i gynekologi har svaren.
Ian Milsom, professor i gynekologi vid Sahlgrenska akademin, telefon: 0705–37 16 02, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se

Virusrelaterade infektionssjukdomar
Tomas Bergström svarar gärna på frågor som har med virus att göra, till exempel om TBE (fästingburen encefalit), Ebola, MERS, fågelinfluensa och andra virus som sprids från djur till människa, herpesgruppens virus, HIV, virusdiarréer som till exempel de orsakade av calicivirus.
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska akademin, telefon: 0705–26 43 69, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se

Ögon och solljus
Solen skiner starkt, det gör nästan ont i ögonen att titta på en vit vägg. Är stark sol farlig för ögonen, och bör man därför skydda ögonen mot solljus? Bertil Lindblom kan det här med ögon och solljus.
Bertil Lindblom, professor i ögonsjukdomar, Sahlgrenska akademin, telefon: 0739–01 10 08, e-post: bertil.lindblom@neuro.gu.se

 

NATURVETENSKAP, DJUR, NATUR, KLIMAT OCH MILJÖ

Astronomi
Sommarhimlen är mestadels så ljus att det är svårt att se stjärnor, planeter och andra himlafenomen – men när jorden skär banan för kometen Swift-Tuttle i augusti varje år hamnar vi i ett meteorregn kallat Perseiderna, som har störst aktivitet runt den 10-12 augusti. Rymdsonden New Horizons lämnade jorden 2006, med Pluto som mål. Under sommaren 2015 börjar den äntligen nå sitt mål, och den 14/7 gör den sin närmsta passage av Pluto. Sommarsolståndet infaller kl 18.38 den 21/6. Under sommaren medverkar Maria Sundin i P4 Extra på måndagar runt kl 14.10 med inslag om rymden.
Maria Sundin, universitetslektor, institutionen för fysik, telefon: 031-786 91 72, 0702–52 40 50, e-post: maria.sundin@physics.gu.se

Båtfärger
Hur du målade båten i våras har stor betydelse för hur påväxten på skrovet ser ut under sommaren och med det hur snabbt den rör sig genom vattnet. Hur giftig kan färgen vara för att inte skada vår kustmiljö? Den och andra frågor kan Hans Blanck svara på.
Hans Blanck, professor ekotoxologi, institutionen för växt- och miljövetenskaper, telefon: 031–786 2609, e-post: hans.blanck@dpes.gu.se

Havsöring och andra laxfiskar
Forskaren Johan Höjesjö arbetar i ett forskningsprojekt som går ut på att kartlägga vart havsöringen tar vägen när den lämnat sin uppväxtmiljö i vattendragen längs kusten. Allmänheten uppmuntras att skicka in fenprover från de havsöringar som de får på kroken i sommar för att hjälpa forskarna. Johan Höjesjö leder projektet, tillsammans med Jörgen Johnsson är han också expert på alla sorters laxfiskar.
Johan Höjesjö, universitetslektor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 3636, e-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se
Jörgen Johnsson, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–7863665, e-post: jorgen.Johnsson@bioenv.gu.se

Hur gör djur?
Kristina ”Snuttan” Sundell är en populär expert på djur, hur de fungerar och hur de beter sig, som medverkar i naturfrågeprogram både i radio och tv.
Kristina ”Snuttan” Sundell, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 3671, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se

Klimatfrågor
Växthusgaser, biobränslen, ozonlagret, markanvändning, skog- och skogsbruk … frågorna om klimatförändringarna är många. Leif Klemedtsson och Åsa Kasimir Klemedtsson vet hur det hänger ihop.
Leif Klemedtsson, professor, institutionen för växt- och miljövetenskaper, telefon: 0702–74 98 24, 031–786 26 32, e-post: leif.klemedtsson@gvc.gu.se
Åsa Kasimir Klemedtsson, forskare, institutionen för geovetenskaper, telefon: 0704–91 13 61, e-post: asa.kasimir@gvc.gu.se

Kulturvård
Gamla byggnader och historiska miljöer är en del av vårt gemensamma kulturarv. På institutionen för kulturvård finns experterna, liksom Hantverkslaboratoriet som är ett nationellt kunskapscentrum för kulturmiljöns hantverk.
Peter Sjömar, universitetslektor, institutionen för kulturvård, telefon: 031–786 93 60, e-post: peter.sjomar@mariestad.se

Maneter
Vanliga öronmaneter, röda eller blå brännmaneter, nykomlingen den amerikanska kammaneten och andra arter av havets geléaktiga invånare. Lene Friis Möller är experten på området.
Lene Friis Möller, forskare, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 0523–185 09, 0730–83 26 72, e-post: lene.friismoller@bioenv.gu.se, (Till första augusti.)

Maskar, smådjur i hav och vatten
Sommaren är en aktiv tid för allehanda djur. Christer Erséus kan svara på frågor om maskar, vattenlevande smådjur, invaderande arter och biologisk mångfald.
Christer Erséus, professor i systematik och biodiversitet, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 0322–631 065 (sommarboende), 031–786 3645, 0703–57 67 13, e-post: christer.erseus@bioenv.gu.se.

Nanopartiklar
Numera hittar vi nanopartiklar i allt från båt- och bilprodukter till badrummet hemma eller tangentbordet på jobbet. Men vad är det egentligen – och vilka risker innebär det?
Martin Hasselöv, professor, institutionen för kemi och molekylärbiologi, telefon: 031–786 9050, e-post: martin.hassellov@chem.gu.se
Caroline Jonsson, forskare, institutionen för kemi och molekylärbiologi, telefon:031–786 9066, e-post: caroline.jonsson@chem.gu.se

Pollen
Åslög Dahl är forskare och ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet som sedan 1975 bedrivit mätningar av luftburet pollen. Pollenlaboratoriet utfärdar bland annat prognoser till allmänheten, media och sjukvården.
Åslög Dahl, forskare, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 2664, 0707–55 69 62, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se

Solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter
Var femte svensk lider av någon sorts kontaktallergi. Därför är det viktigt att minimera inblandningen av allergena ämnen i solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter. Ann-Therese Karlberg och Anna Börje är kemister med siktet inställt på dermatologi, det vill säga läran om huden och dess sjukdomar.
Anna Börje, forskare, institutionen för kemi, telefon 031–786 9012, e-post: aborje@chem.gu.se
Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi och hudallergi, institutionen för kemi, telefon: 031–786 9109, e-post: karlberg@chem.gu.se

Stadsklimat
Het sommar i stan? Sofia Thorsson studerar stadens klimat, till exempel vad klimatförändringarna gör med våra städer.
Sofia Thorsson, docent i naturgeografi, institutionen för geovetenskaper, telefon: 031–786 47 33, e-post: sofia.thorsson@gvc.gu.se

Tsunami
Svenska sommarvågor brukar inte vara så höga, men Leif Djurfeldt är docent i oceanografi och expert på tsunamis. Leif Djurfeldt bor med sin familj strax norr om Concepción i Chile halva året. Han och familjen var på plats när tsunamin drog fram där den 27 februari 2010.
Leif Djurfeldt, docent i oceanografi (emeritus), institutionen för geovetenskaper, telefon: 0733–12 43 53, e-post: leif@gvc.gu.se

Vattenbruk
Vattenbruk är samlingsnamnet på odling av fisk, musslor, ostron med mera. Thrandur Björnsson (fisk) och Susanne Lindegarth (musslor, ostron) är båda knutna till Vattenbrukcentrum Väst.
Thrandur Björnsson, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 3691, e-post: thrandur.bjornsson@bioenv.gu.se
Susanne Lindegardt, forskare, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 0526–686 78, 0761–145 757, e-post: susanne.lindegarth@bioenv.gu.se

Vulkaner och jordbävningar
2010 lärde vi oss att vulkanutbrott kan störa flygtrafiken, sen tidigare vet vi att jordbävningar kan lägga turistmål i ruiner. Erik Sturkell är geofysiker med inriktning på både vulkaner och jordbävningar som bland annat var på plats på Island vid Eyafjallajökuls utbrott. Lennart Björklund är geolog med inriktning mot plattektonik och dess bieffekter, som jordbävningar och uppkomst av berg och hav.
Erik Sturkell, universitetslektor, institutionen för geovetenskaper, telefon: 031–786 28 20, e-post: erik.sturkell@gvc.gu.se
Lennart Björklund, universitetslektor, institutionen för geovetenskaper, telefon: 031–786 28 03, e-post: lennartb@gvc.gu.se (Nås enklast på e-post.)

Väder – hur påverkas vi
Hur påverkar vädret hur vi mår, hur vi upplever en plats och hur vi använder en plats beroende på vilket väder vi har? Sofia Thorsson vet.
Sofia Thorsson, docent i naturgeografi, institutionen för geovetenskaper, telefon: 031–786 47 33, e-post: sofia.thorsson@gvc.gu.se

Väder
Klimat, temperaturer, översvämning, oväder … klart vi pratar väder i Sommar-Sverige. Hans Linderholm och Björn Holmer kan både dagens väderfenomen och klimat, liksom klimatvariationer över tid.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, institutionen för geovetenskaper, telefon: 031–786 2887, 0705–748 483, e-post: hansl@gvc.gu.se
Björn Holmer, forskare, institutionen för geovetenskaper, telefon: 031–786 1955, e-post: bjorn@gvc.gu.se

Ängens blomster
Vilka blommor växer på ängen i olika delar av landet? Bente Eriksen undervisar bland annat i floristik, det vill säga identifiering av växtarter. I ämnet ingår även kunskapen om hur olika arter av växter breder ut sig beroende på klimat och andra miljöfaktorer.
Bente Eriksen, universitetslektor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 2684, e-post: bente.eriksen@bioenv.gu.se

 

SAMHÄLLSVETENSKAP, EKONOMI OCH PSYKOLOGI

Barn och unga som anlägger bränder, gängbildning
Forskningsprojektet ”Barn/ungdomar som anlägger brand – orsaker och motåtgärder” studerar orsaker till att unga människor anlägger bränder. Sven-Åke Lindgren har även forskat om gängproblematik och sociala problems etablering. Han svarar också på generella kriminologiska frågor om brott, kriminalpolitik och brottsprevention.
Sven-Åke Lindgren, professor i sociologi, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, telefon: 031–786 4783, e-post: sven-ake.lindgren@sociology.gu.se

Evenemangsturism
Festivaler och evenemang ökar i betydelse från år till år. På Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har det sedan 1984 forskats om evenemang, och anses av många som den främsta institutionen i Sverige för kunskap om detta.
Evenemang och kommunikation
Henrik Jutbring, doktorand i företagsekonomi, telefon: 0705–67 52 95, e-post: henrik.jutbring@handels.gu.se
Evenemang, hållbarhet och lokalbefolkning
Erik Lundberg, doktor i företagsekonomi, telefon: 031–786 6188, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se (Semester vecka 28-32).
Evenemang och ekonomiska effekter
Tommy Andersson, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se
Värdet av evenemang
John Armbrecht, doktor i företagsekonomi, telefon: 031–786 5122, e-post: john.armbrecht@handels.gu.se

Konsumtion
Hur ser den privata konsumtionen ut i Sverige och hur har den förändrats över tid? Det kan redaktören Magnus Roos för Konsumtionsrapporten svara på. Han har också kunskap om köpberoende samt hur personlighet och känslor påverkar människors konsumtion.
John Magnus Roos, forskare psykologi, Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, telefon 0730- 48 22 27, e-post: magnus.roos@cfk.gu.se
Läs Konsumtionsrapporten.

Missbrukspsykologi
Forskning om missbrukets psykologiska mekanismer, hur missbruksproblem uppkommer och utvecklas samt hur det är relaterat till beteende och hälsa i ett bredare perspektiv. Claudia Fahlke forskar bland annat om tidig upptäckt, kartläggning och bedömning samt psykosociala och psykoterapeutiska interventioner för alkohol- och narkotikamissbruk.
Claudia Fahlke, professor i psykologi, psykologiska institutionen, telefon: 031–786 4289, 0708–611620, e-post: claudia.fahlke@psy.gu.se

Motion skyddar mot stress
Sommartid ger många tid för hälsosam utevistelse. Magnus Lindwall forskar bland annat om sambandet bättre kondition och minskad risk för utbrändhet och bättre stresshantering, och om hur regelbunden fysisk aktivitet har samband med lägre risk att drabbas av depression.
Magnus Lindwall, professor, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, telefon: 031–786 4231, 0709–60 35 45, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Sommar för funktionshindrade
Sommar, sol och värme innebär att många ger sig ut i naturen, till städerna och stränderna. För de flesta är det självklart att kunna förflytta sig ut till olika landskap och miljöer. Dock kan inget tas för givet. För den som är funktionshindrad är många vägar stängda och bristen på tillgänglighet blir tydlig på sommaren. Olyckor och skador kan också inträffa i hem- och boendemiljöer. Jörgen Lundälv bedriver forskning tillsammans med Chalmers tekniska högskola i Göteborg om trygghet och säkerhet för personer med funktionsnedsättningar.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 47 11, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se, blogg: http://j-lundalv.blogspot.com/, webbplats: http://socwork.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xlundj

Trafikforskning, trafikoffer, invaliditet
Sommaren är trafikintensiv och tyvärr är olyckor en del av verkligheten. En trafikolycka är ett trauma både för de direkt inblandade och för familj och anhöriga. Jörgen Lundälv forskar bland annat på hur trafikolyckor drabbar familjer och närstående och vilket stöd som samhället kan ge när det värsta inträffar. Här ingår akut krisstöd, kommunikation och vilka stödresurser som finns i samhället.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 47 11, e-post: jorgen.lundalv@socwork.gu.se, blogg: http://j-lundalv.blogspot.com/, webbplats: http://socwork.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xlundj

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-06-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?