Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Experter fotbolls-EM 2016 - från arkeologer till neurokemister

Den 13 juni börjar Sveriges EM-äventyr med första gruppspelsmatchen mot Irland. Vid Göteborgs universitet hittar du experterna som bland annat kan svara på vilka händelser på planen som ökar skaderisken, vad som gör att en tränare får inflytande över sitt lag, men också vilka olika sorters ursäkter vi kommer att få höra vid förluster och fotbollens viktiga funktioner under krigstider.

På vissa av forskarna finns bild i Göteborgs universitets bildarkiv. Vänligen ange BILD: Göteborgs universitet.

Lagets psykologi: Vad kännetecknar det effektiva laget?


Att få ihop gruppens olika delar till en stark fungerande och effektiv enhet är centralt för prestationen inom fotboll, inte minst då marginalerna är så små som under ett EM-slutspel i fotboll. Gruppdynamiska delar som lagsammanhållning, roller, normer och motivation spelar stor roll för prestationen, och kan ge en förklaring till varför sämre lag på pappret lyckas överprestera och slå bättre lag. Eller tvärtom, varför starka lag på pappret inte lyckas få ut det man borde.
Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi, telefon: 031–786 4231, 0709–60 35 45, e-post: magnus.lindwall@psy.gu.se

Mental träning i fotboll: När magkänsla ersätter vetenskap

Inom områden som fysiologi och medicin kopplat till fotboll är det självklart att de metoder som används ska ha stöd i modern forskning. Samma sak verkar dock inte gälla för den mentala delen, där alltifrån pseudovetenskapliga metoder som NLP (neurolingvistisk programmering), HRV-träning (som U21 landslaget använde i EM) och kommunikologi till seriösa idrottspsykologiska metoder används. Varför är det viktigt att de metoder som används har bas i vetenskapen och vad skiljer dessa metoder åt från de pseudovetenskapliga som ibland används?

Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi, telefon: 031–786 4231, 0709–60 35 45, e-post: magnus.lindwall@psy.gu.se

Ursäkter


Fotbollsmästerskap brukar vara högsäsong för ursäkter: Varför gick det galet, varför gick det inte som planerat, varför förlorade vi? Inom den retoriska kriskommunikationsforskningen har man länge studerat "apologian", det vill säga försvarstalet när det inte blev som man ville. Det går från "pudeln", där man erkänner att man gjorde fel, över "skylla på omständigheterna" till "det är någon annans fel". Gissningen är att vi snabbt kommer att se alla varianter i sommarens EM.

Orla Vigsö, professor i journalistik, medier och kommunikation, telefon: 031–786 4998, 0734–23 30 98, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

Supporterkultur och huliganism


Tore Brännberg är expert på supporterkultur och har följt supportrar under flera år och skrivit flera böcker i ämnet. Han kan berätta om de socialpsykologiska aspekterna bakom bland annat huliganism.
Tore Brännberg, fil dr i socialt arbete, telefon: 0707–12 53 10, tore.brannberg@socwork.gu.se

Vilka händelser på planen ökar skaderisken?


Skaderisken varierar under matcherna och beror på poängställningen – om laget leder, ligger under eller om det är oavgjort. Den är också högst de närmsta fem minuterna efter röda och gula kort och skaderisken varierar beroende på spelarnas position. Mats Börjesson, föreståndare vid Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP), vet allt om detta. Han är dessutom landslagsläkare för damtruppen sedan 2009.
Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi och överläkare, telefon: 0705–29 83 60, e-post: mats.borjesson@gu.se

Idrottsskador: Vem kan kommentera om Zlatan skadar sig?


Anfallare är mer skadebenägna än försvarare och majoriteten skadar sig minuterna efter ett spelavbrott, visar en kartläggning av de senaste VM-turneringarna. Risken att slå upp en tidigare korsbandsskada är betydligt större för unga, kvinnliga idrottare än för manliga. Killar kommer dessutom i betydligt högre grad än tjejer tillbaka till idrotten efter en korsbandsskada.

Ortopediprofessor Jón Karlsson är redaktör för den över 3000 sidor långa boken ”Sport injuries – Preventions, Diagnosis, Treatment and Rehabilitation” som släpptes i slutet av 2015 – ett verk som belyser aktuella behandlings- och rehabiliteringsstrategier för idrottsskador och framtida utvecklingsmöjligheter.
Jón Karlsson, professor i ortopedi, telefon: 031–343 4094, 0705–79 87 55, e-post: jon.karlsson@vgregion.se

Tidig korsbandsoperation är viktig


Fotbollsspelare (och andra idrottsutövare) som skadar korsbandet och snabbt vill återgå bör opereras tidigt, visade ortopedläkaren Martina Åhlén i sin avhandling 2015.

Martina Åhlén, ortopedläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, telefon: 0706–79 58 70, e-post: martina.ahlen@vgregion.se

Nickning och hjärnskakning

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, har bland annat studerat hur fotbollsspelares hjärnor påverkas när bollen nickas och kan svara på frågor om vad som händer med hjärnan vid hjärnskakningar och slag mot huvudet.
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, telefon: 0768–67 26 47, e-post: henrik.zetterberg@gu.se

Hjärnskakningar tar tid att läka


Sanna Neselius har doktorerat i idrottsrelaterade hjärnskakning, som läker långsammare än man trott. Bedömningen grundar sig ofta på neuropsykologiska tester och på hur idrottaren själv mår, men hon har visat att det inte går att lita på dessa tester. Först 10-14 dagar efter hjärnskakningen kan man se hur stor skadan är och få en indikation på hur lång tid läkningen kan ta.

Sanna Neselius, specialistläkare i ortopedi, forskar om idrottsrelaterade hjärnskakningar, telefon: 031–343 08 70, 0706–10 10 14, e-post: sanna@neselius.com

Rehabilitering av idrottsskador

Roland Thomeé är professor i fysioterapi och författare till böckerna Idrottsskador och deras rehabilitering och Styrketräning för idrott, motion och rehabilitering.

Han är styrelseledamot i Centrum för Idrottsforskning (CIF) vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, som bl.a. har till uppgift att fördela forskningsanslag till svensk idrottsforskning.
Roland Thomeé, professor i fysioterapi, telefon: 031–786 5738, 0705–98 70 23, e-post: roland.thomee@gu.se

Kunskap och auktoritet ger tränaren makt


Det är i första hand kunnande, kompetens och den erkända rätten att bestämma som ger tränaren makt, inte rollen som förebild eller spelarnas rädsla för bestraffning eller strävan efter beröm. 

Pär Rylander, universitetsadjunkt vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2099, 0702–21 07 53, e-post: par.rylander@gu.se

Gruppdynamik inom idrott


Magnus Lindwall är intresserad av gruppdynamik inom laget och lagets psykologi. Han forskar även om sambandet mellan motivation, fysisk aktivitet och träning.
Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi, telefon: 031–786 4231, 0709–60 35 45, e-post: magnus.lindwall@ped.gu.se

Vad betyder ett fotbolls-EM för ett lands varumärke?


Under fotbolls-EM är fotbollsvärldens blickar vända mot Frankrike. Men vad betyder egentligen stora idrottsevenemang för ett lands varumärke? Och på vilka andra sätt kan ett dylikt evenemang få konsekvenser marknadsförings- och varumärkesmässigt? Eva Ossiansson är expert på varumärken och varumärkesbyggande.

Eva Ossiansson, lektor vid företagsekonomiska institutionen, telefon: 0708–43 92 80, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se

Sport som business, sport management


Harald Dolles är professor i internationellt företagande med särskilt fokus på företagsmässiga aspekter av sport. Exempelvis internationalisering och professionalisering, integrationen av sponsorers marknadsstrategier med nationell och internationell exponering som mål, liksom ekologiska aspekter kopplade till stora event. Ämnen för framtida studier handlar om utvecklingen av arenor, relationen mellan idrottsklubbar och sponsorer vid skandaler samt innovation inom sport.
Harald Dolles, professor i företagsekonomi, e-post: harald.dolles@handels.gu.se (talar engelska).

Fotbollsspråk


Hur uppkommer fotbollsspråket och vad är typiskt för svenskt och engelskt fotbollsspråk? Tillsammans med Sölve Ohlander, professor emeritus i engelska, håller Gunnar Bergh på och ta fram ett svensk-engelskt och engelsk-svenskt fotbollslexikon. Vissa ord, som forward och offside, har svenskan lånat rakt av från engelskan, medan andra uttryck, som head for an early bath (bli utbytt/utvisad) och flag-happy (ivrig att flagga för offside), inte alls letat sig in i svenskan. Och så finns det ju typiska svenska uttryck som djupled och gärdsgårdsserie som inte har någon direkt motsvarighet i engelskan.
Gunnar Bergh, professor i engelsk språkvetenskap, telefon: 031–786 1788, 0708–65 05 74, e-post: bergh@eng.gu.se

Fotbollens betydelse under krigstider


Under andra världskriget spelades fortfarande ligafotboll i många länder, och internationella matcher lockade storpublik i det ockuperade Europa. Många av de tusentals européer som lämnade sina hemländer för att slåss för frihet representerade samtidigt sina nationer i fotboll på ställen där de fann skydd. Storbritannien var bland annat värd för åtta exilregeringar – ett slags Europa i miniatyr – vilket även fick sitt utryck på fotbollsplanen: en av de mest klassiska fotbollsrivaliteterna, den mellan Holland och Belgien, började på allvar på Wembley 1941.
Pavol Jakubec, doktorand i historia, telefon: 031–786 1876, 0729–03 97 27, e-post: pavol.jakubec@gu.se

Arkeologi: Fotbollens platser - ett försummat kulturarv


Det har spelats fotboll i Sverige sedan slutet av 1800-talet vilket har efterlämnat en rad materiella spår. Trots det stora intresse som fotbollen tilldrar sig så har detta fysiska kulturarv, bland annat i form av platser där sporten utövades tidigt, under lång tid försummats av de antikvariska myndigheterna. Håkan Karlsson exemplifierar detta förhållande med platserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan belägna i Göteborg.
Håkan Karlsson, professor i arkeologi, telefon: 031–786 5256, 0709–83 17 76, e-post: hakan.karlsson@archaeology.gu.se

Fler expertlistor

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2016-06-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?