Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Expertlista: Alla hjärtans dag

Förälskelse, kärlekens historia och kommersialiserad kärlek. Inför alla hjärtans dag den 14 februari har Göteborgs universitet satt samman en lista med experter som kan ämnen som alla anknyter till kärlek i någon bemärkelse.

Vi har också producerat en film om vad som utmärker romantiska komedier och vilka myter om kärlek de skapar. Tanken är att expertlistan och filmen kan ge uppslag till reportage och nyhetsartiklar som kan passa just denna dag.

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.

Seder och bruk kring alla hjärtans dag

Hjärtformade chokladaskar, röda rosor och kanske ett frieri. Hur kommer det sig att alla hjärtans dag firas? Hur länge har dagens uppmärksammats i Sverige? Är det ett kommersiellt jippo? Seder och bruk kring alla hjärtans dag och andra högtider kan Eva Knuts svara på. Och om bröllop stundar kan hon allt om det.
Eva Knuts, filosofie doktor i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se

Kär i hela kroppen

Snabbare hjärtslag, högre adrenalinnivåer eller ett saligt rus av dopamin och endorfiner. Henrik Sjövall kan ge svar på vad som egentligen händer i våra kroppar när vi blir förälskade.
Henrik Sjövall, professor i fysiologi, telefon: 070–744 46 91, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se

Förälskelse

Det går att leva ett bra liv utan en partner, men inte utan vänner. Ändå strävar många av oss att hitta en partner och förälskelse upplevs som en härlig känsla. Som förälskad visar vi de bästa sidorna av oss själva och ser bara det goda hos den andra. Förälskelsen kan också liknas vid hur det är att vara ett litet barn och vara väl omhändertagen av föräldrafigurer. För de allra flesta går förälskelsen sedan över i något annat. En del fortsätter relationen med mer realistiska föreställningar om såväl sig själv som om den andra. Andra bryter upp utifrån ett behov av att få mera av den kravlösa närheten som kännetecknar förälskelsen.
Inga Tidefors, docent i psykologi, telefon: 070−264 38 44, e-post: inga.tidefors@psy.gu.se

Kärlek på äldre dar

Dagens pensionärer är friskare, piggare, har lyckligare relationer och ett mer aktivt sexliv än 70-åringar hade för 30 år sedan. Det visar den senaste H70-undersökningen från Göteborgs universitet. Ingmar Skoog kan svara på frågor om kärlek och sexualitet bland äldre.
Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap, centrum för åldrande och hälsa, telefon: 031–343 8640, 070−943 36 81, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Kärlekens historia

Kärleken har alltid varit viktig för människor. Men kärlek är också ett begrepp som är laddat med förväntningar och föreställningar. Menade människor förr samma sak som vi när de talade om kärlek? Om inte, hur påverkade det människors val och vardag?
Brita Planck, filosofie doktor i historia, telefon: 070−493 32 76, e-post: brita@planck.se

Kärlek och musik

Sånger om kärlek har förmodligen funnits lika länge som människan ägt förmågan att dikta och sjunga. Musiken har inte sällan lyfts fram som den konstart som bäst kan gestalta kärleken. Varför har musiken blivit ett så viktigt uttryck för kärlekens känslor och stämningar? Och hur har kärlek gestaltats i musik under historiens gång?
Dan Olsson, lärare i musikhistoria vid Högskolan för scen och musik, telefon: 070−536 87 05, e-post: dan.olsson@hsm.gu.se

Romantiska komedier

Varför är den romantiska komedin fortfarande en av de mest populära genrerna på bio? Vilka egenskaper är det som utmärker en romantisk komedi och vilka myter om romantik och kärlek skapar den romantiska komedin? Anna Backman Rogers kan ge svaren på dessa frågor och även rekommendera några alternativa filmer till romcom-genren.
Anna Backman Rogers, universitetslektor i filmvetenskap, telefon: 031−786 5331, e-post: anna.backman.rogers@gu.se


Kärlek i litteraturen

Åsa Arping kan svara på frågor om den litterära genren chick lit och om 1800-talsromanens kärleksideal – exempelvis Jane Austen. Hennes forskningsområden rymmer bland annat litteratur i relation till genus och klass, samt 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk.
Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 43 90, 076−618 43 90, e-post: asa.arping@lir.gu.se

Yvonne Leffler kan berätta om den litterära genren chick lit och om kärleksideal i 1800-talsromaner, dessutom om kärlek och erotik i skräck. Hennes forskning har huvudsakligen bedrivits inom i två områden: svenska 1800-talsromaner och populärfiktion.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 5294, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se

Eva Borgström har forskat om kärlek mellan kvinnor i svensk litteratur, men också om kärlek mellan män. Hon arbetar just nu med ett projekt om kärlek och familjebildning mellan kvinnor i rösträttsrörelsen. Kan också svara på frågor om kärleksidealet i 1800-talets litteratur.
Eva Borgström, docent i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 5277, e-post: eva.borgstrom@lir.gu.se

Föreställningar om romantik i populärkultur

I nutida västerländsk populärkultur framställs inte sällan heterosexuell tvåsamhet som den viktigaste formen av kärlek och den enda formen av romantik. Samtidigt finns många populärkulturella exempel på att denna norm ifrågasätts. Hur representeras de normativa föreställningarna och vilka andra bilder av kärlek, sexualitet, och romantikens roll i människors liv målas upp i medier som popmusik, populärlitteratur, och spoken word- och estradpoesi?
Rut Elliot Blomqvist, doktorand i engelsk litteratur/miljöhumaniora, telefon: 073−069 62 68, e-post: rut.blomqvist@sprak.gu.se

Kommersialiserad och depressiv kärlek

Emma Engdahl har forskat om människans behov av kärlek och vad som händer om hon inte får detta behov tillfredställt. Hon har även utforskat den nära kopplingen mellan kärlek och depression och hur vi i dagens västerländska samhällen uppmuntras till att iscensätta det hon kallar depressiv kärlek. Den depressiva kärleken hittar hon skildringar av i konsten, vetenskapen och det vardagliga samtalet människor emellan. Emma Engdahl har tolkat bilder av kärleken i såväl i konstens som i reklamens värld. Hon är aktuell med boken Depressiv kärlek: en social patologi.
Emma Engdahl, docent i sociologi, telefon: 076−831 88 88, e-post: emma.engdahl@gu.se

Filosofiska samtal om otrohet, svartsjuka – och kanske kärlek?

Otrohet fyller en motsägelsefull plats i vår kultur. Otrohet är samtidigt ganska tabubelagt och inte riktigt något vi pratar om och är av allt att döma ganska vanligt. Otrohet omtalas ofta i mycket starkt känsloladdade och moraliserande termer. Just därför är det också spännande att prova andra sätt att förstå och prata om otrohet.
Petra Andersson, filosofie doktor i praktisk filosofi, telefon: 073−205 30 69, e-post: petra.andersson@filosofi.gu.se

”Att älska sitt jobb”

Är kärlek alltid mellan människor eller kan passion användas för att förklara andra fenomen i samhället. I sin nya bok Att älska sitt jobb: passion, entusiasm och nyliberal subjektivitet undersöker Magdalena Petersson McIntyre de ökade krav på att älska sitt jobb som många känner.
Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi, telefon: 031–786 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se

Blommor och kärlek

Kanske går tankarna i första hand till rosor när det gäller blommor och kärlek, men det finns många andra: till exempel myrten, rosmarin, basilika, blodrot och så förstås prästkrage. Ibland har de använts som en kärleksförklaring eller löfte om trohet. I andra fall har de betraktats som afrodisiaka, som med mer eller mindre vetenskapligt stöd ansetts öka lusten till kärlek. Eller så har åsikten varit att de har kunnat ge svar på om den åtrådda personen är intresserad eller inte.
Åslög Dahl
, filosofie doktor i botanik, telefon: 031–786 2664, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2017-02-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?